Hundöarna...

Nu när sommarhusets natur & skogar inte längre brukas åker vi ofta med Svea till Drottningholms hundområde, även kallat "Hundöarna", där vovvsingarna får springa fritt. Har hört att det ofta finns Grand Danois där, men vi har aldrig lyckats pricka in det. Vore så kul att träffa på andra GD'n. Brukar du och din GD kanske åka dit, hör gärna av er så kanske vi kan ses där. Ha det bäst!

Hundviskaren..

Både Matte & Svea tycker om att titta på Ceasar "hundviskaren", speciellt Svea. Än så länge skymmer hon inte hela tv'n. Tur att vi har en ganska stor tv:-)

Jag får inte sova i soffan..

...Men Husse & Matte, det här måste väl ändå va okej?

Nybadad & fräsch = inte kul

Att bada tyckte vår skrutta var roligt när hon var liten, mindre. Bara badkaret var fyllt med varmt vatten så var det ganska mysigt att doppa huvudet till och med.

Nu behövs minst två starka människor för att bära ned vår sprattlande tjej. Husse sitter i badkaret och håller fast henne i halsbandet och matte står utanför och luddar.

Efteråt måste hon nog erkänna att det är lite mysigt iallafall att bli torkad och ompysslad. Men hon ser inte kaxig ut vår tjej efter ett bad, eller hur?

Ska vi gå ut och kissa?

Idag är tydligen vår tjej inte alls sugen på att gå ut. När jag ropar "ska vi gå ut och kissa" springer hon till sin bädd och lägger sig precis som om jag ropat "gå & lägg dig". Tokfian!

Vem är du?

Vi ser på vår statistik att Svea har många läsare. Det är verkligen jätte roligt. Självklart är vi nyfikna på vilka som läser & har du en egen blogg, lämna gärna adress så att vi kan kika in. Trevlig söndag!

Flytt? och tjuvar

Helg och vi är åter på vårt älskade landställe. Som vi älskar så mycket att vi faktiskt funderar på att bygga ut och flytta ut till. Men det krävs en hel del tänkande innan vi vågar ta det beslutet. Framförallt är det barnen som vi måste tänka på. Allt blir så väldigt annorlunda för dem.
Men katterna & Svea röstar JA kan jag tänka mig. Svea älskar verkligen att ligga i solen, promenaderna i skogen och att få bara sitta på altanen och skälla till lite lätt på det som kommer i närheten av "hennes" marker, som typ joggare, bilar, katter och fåglar.
Har inte varit så förtjust i hennes vaktinstinkt, men efter att grannarna här ute haft inbrott tycker jag nog att det är en ganska god egenskap. Hon skäller ju bara till lite lätt och det stör ju faktiskt ingen plus att de som kommer hit märker ju att det är världens kelgris. Däremot tror jag att tjuvarna kanske backar ett steg när de ser henne och inte ens tar sig in för att märka att hon är långt ifrån farlig.
Hittade också en rolig skylt på nätet som vi måste införskaffa oss.
En bild på en GD och sen med texten " I can run to the fence in 2 sec, can you?". Underbar text tycker jag. Trevlig helg alla läsare.

Drottningsholms hundpark

En fin kväll & vi åkte till Drottningholm där hundarna får springa lösa & busa. Det var ett tag sen vi var där. Bäst var att Svea träffade en jämngammal bullmastiff & de älskade verkligen varandra. Så synd att vi inte hade kameran med oss, de var verkligen söta. Jagade varandra och pussade varandras mungipor.

78 cm

Idag blir Svea 7 månader, 78 cm i mank. Stor Donna.

Tömning och vaktning

Är på landet, bara vi tjejer, Matte & Svea denna gång. Resten av familjen är på handbollsläger. Den här gången vågar vi oss inte in i skogen då någon har sett en räv med skabb, så det får bli lite promenader på grusvägen & en massa lek på tomten.

I stan är det lite läskigt med alla ljud från bilar m m & här på landet kommer vaktinstinkten in. Det gäller att hålla koll på alla som går förbi och det även när man vilar i soffan. Hör man någon på grusvägen utanför så gäller det att lyssna ordentligt (se bild).

Vår tjej har luktat surt från och till och jag har förstått att det är analsäckarna. Denna gång luktade det riktigt illa och då var det mindre kul att veterinären inte fanns på plats. Men internet är bra & där fick jag tips om hur jag kan göra detta själv. Ett finger vid kl 3 & ett vid kl 9, tryck in och håll för Guds skull papper eller ngt vid baken, inte kul att få denna illa luktande vätska på sig.
Så nu är det löst för denna gång och Svea doftar gott igen.

Allergi, tonår, spöken, tårar & uppfostran

Kliar det inte i näsan? Rinner det inte om ögonen? Har jag inte lite svårt att andas?

Plötsligt fick jag all förståelse för alla Grand danois ägare som plötsligt blir "allergiska" när hunden blivit tonåring och sätter ut för omplacering.
Jag satt gråtandes för några veckor sedan på en bänk på trottoaren och kände "nu ger jag upp, jag klarar det helt enkelt inte, det är ngt fel på den här j-a hunden". Vi hade varit i hundparken & när det började blåsa & regna tyckte jag att det var dags att gå hem. Inte Svea!
Hon la sig ned på gräset och låtsades inte om mig. Jag började med att leka fram henne - totalt ignorerad. Efter ett tag sa jag med sträng röst "nu går vi" och började gå & dra henne. Men en GD är inte lätt att dra. Jag lyckades väl två meter. Total ignorerad. Jag fortsatte så några meter i taget och hon lät sig släpas med, vägrade resa på sig. Efter ca 30 min ser jag en tjej med en hund komma åt mitt håll. Jag ropar till mig dem och förklarar situationen och frågar om det är ok att de kommer fram och att vi sen gemensamt går iväg. Självklart, svarar den goa tjejen som visar sig bo på samma gård som oss. Toppen, då blir det inga problem alls. Svea reser sig upp och nosar intresserat, men så fort vi ska börja gå så sätter hon sig bara på rumpan och tittar surt mot hundgården. Jag försöker dra henne igen. 2 meter. Hundägaren går och vi kämpar sen i ytterligare 30 minuter. Tillslut ger jag upp. Sätter mig och gråter och tänker att här kommer jag att få sitta i timmar.
Tillslut får jag tag i min älskade mor som kommer förbi med Sveas kärlek - goldenretrievern Cognac och då studsar hon glatt upp och följer glatt med som om ingenting har hänt. (3 timmar tog det att komma hem)

Ja för några veckor sedan kom vår tjej i de sk tonåren och blev en slyngel. Plötsligt förstod hon inte nej, gå och lägg dig och hade glömt alla regler - man får inte ligga i soffan, man leker försiktigt med både oss och katter. Plus att hon tycks ha kommit i den sk spökåldern. Skäller och morrar åt saker som nog bara hon ser.

Skitjobbigt!

Men också väldigt bra!
Vi har ju som sagt tidigare haft hund och lyckades väldigt bra med vår uppfostran av den. Men av någon anledning litade jag inte på mig själv och min tidigare erfarenhet när vi nu skaffade en GD att jag kastade mig in i ett hav av hundböcker & tog många råd från hundcoacher. Och tyckte att vi skulle köra blint efter detta - trotts att jag själv inte riktigt kände mig hemma i alla metoder. Vilket vår stackars tjej säkert kännt. Efter promenadincidenten bestämde jag mig för att gå efter uppfostringsmetoderna som känns rätt för mig och vips så möttes jag och Svea på ett helt annat plan och visst pågår tonårs fasoner fortfarande, det hör ju till, men allt är betydligt bättre. Känner mig faktiskt inte ett dugg allergisk:-)

Trött tjej efter svampplockning i skogen